Svensk omsorg formas i hög grad av lokal politik och kommunal kapacitet. Det skapar betydande skillnader – i allt från kompetensförsörjning och bemanning till tillgång till läkemedelsgenomgångar och fast omsorgskontakt. Med en snabbt växande äldre befolkning, samtidigt som resurser och personal minskar, växer behovet av ett mer likvärdigt system. Hur påverkar dessa skillnader människors förtroende för välfärden? Kan vi som samhälle acceptera att tillgången till omsorg avgörs mer av kommunens resurser än av omsorgstagarens behov? Och viktigast – hur bygger vi ett omsorgssystem som lär av de bästa, i stället för att sänka ambitionerna för att uppnå jämlikhet? Seminariet belyser riskerna med ett omsorgssystem där tillgängligheten varierar – men också möjligheterna att bygga en omsorg som utgår från människors behov, snarare än deras postnummer.

Vi står inför ett skifte i stadsutvecklingen. Klimatkris, kostnadsökningar och platsbrist pekar på ett skriande behov av transformation och hållbara lösningar. Vi behöver ta hand om det vi redan byggt, och tillföra nytt med precision och kvalitet. Hur gör vi det? Vi behöver ta hand om det vi redan byggt, och tillföra nytt med precision och kvalitet. Hur gör vi det? Under samtalet diskuterar stjärnarkitekter, fastighetsutvecklare, tongivande politiker och namnkunniga aktörer i branschen hur vi kan hitta en ny väg för framtidens stad, i den gamla. Och vad som hindrar oss.

Långa ledtider och höga kostnader i detaljplaneringen bromsar Sveriges utveckling. Vi vet varför det är dyrt och tar tid – men nu är det dags att prata lösningar som faktiskt fungerar! Hur skapar vi snabbare detaljplaner utan att tumma på kvalitén?

Förra året avslöjade vi vad detaljplaner egentligen kostar i vår undersökning ”Hur mycket kostar en detaljplan” om vad som driver tid och kostnad för detaljplaner, framtagen i dialog med flera av Sveriges största fastighetsägare. I år tar vi steget från insikt till handling. I detta seminarium presenterar vi konkreta åtgärder och framgångsfaktorer från kommuner och byggaktörer som lyckats kapa ledtider och minska kostnader. Vi pratar transparens, tillit och handfasta verktyg. Tillsammans visar vi vägen från vision till verklighet – för en effektivare och mer förutsägbar planprocess.

När viktiga samhällsfunktioner lämnar ytterstadsområden skapas det tomrum som ofta genererar otrygghet och en känsla av att vara bortglömd. Hur gör vi för att hålla alla stadsdelar vid liv och att invånarna inte ska vilja flytta från ytterstadsområden? Vilka aktörer bär ansvaret för att även våra ytterstadsområden ska få blomstra? Vilka är villiga att investera och varför? Hur får vi det att gå ihop ekonomiskt för alla involverade? Välkommen till ett seminarium där vi går in på utmaningar och möjligheter, och där erfarenheter och innovativa lösningar genom entreprenörskap kombineras med flera kommuners syn på situationen.

Det genomförs genomgripande förenklingar i regelverken inom bygg- och fastigheter parallellt i de nordiska länderna, och när mer ansvar ska lämnas över till samhällsbyggare, öppnar det för innovativa lösningar. Möjligheten att skapa en gemensam nordisk byggmarknad har aldrig varit bättre. Seminariet syftar till att belysa vikten av gemensamma byggregler för att skapa en mer integrerad och konkurrenskraftig byggmarknad i Norden. Vi kommer att diskutera hur harmonisering av regler kan bidra till att minska kostnader, öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och främja hållbart byggande.

Vad krävs för att Stockholm ska bli en ledande region för innovation, attraktiva stadsmiljöer och långsiktig tillväxt? Hur gör vi Stockholm till en plats där människor vill leva, investera och verka?

I en tid av snabb förändring, ökade klimatkrav och tuffare konkurrens om både kapital och kompetens, behöver vi samla kraft för att tänka nytt och agera gemensamt. Därför samlar Fastighetsägarna Stockholm beslutsfattare, näringsliv, kreativa aktörer, civilsamhället och forskningen i ett samtal om hur vi tillsammans kan forma en region som är både ekonomiskt stark och socialt hållbar. Genom att lyfta fram olika perspektiv på stadsplanering, samarbeten, policyutveckling, investeringar och kompetensförsörjning ska vi tillsammans identifiera de konkreta nycklarna till framtidens stad. Här får våra gäster ställa och svara på frågor om de stora framtidsutmaningarna – och möjligheterna. Tillsammans med publiken tar vi pulsen på stadens utveckling! Vill du vara med och prata om framtiden? Välkommen till Fastighetsägarna Stockholm på Stadsutvecklingsarenan den 24 juni. Panelsamtalet avslutas med mingel.

Ett levande samhälle byggs inte bara av bostäder – utan också av platser där människor möts, handlar och delar vardagen. Matbutiken, apoteket och annan service är självklarheter i större städer, men på mindre orter och landsbygd är de ofta livsnerven som håller samhället samman. Handelsfastigheter som utvecklas med förståelse för lokala behov kan bidra till både ökad trygghet, minskade transporter och starkare social väv. Men när de glöms bort i tidiga planeringsskeden riskerar vi att skapa samhällen utan närhet, service och rörelse. Seminariet utgår från rapporten Mer än bara mat – Dagligvarubutikernas roll för service, trygghet och hållbar samhällsutveckling i hela landet, och bjuder in till ett samtal om handelns roll i att stärka lokal utveckling.

Det finns idag ett flertal bygg- och fastighetsaktörer som investerar i ambitiösa hållbarhetsåtgärder. Samtidigt befinner vi oss i en tid där hållbarhetslagstiftningen på flera håll urvattnas. För att nå klimatmålen kräver bygg- och fastighetsbranschen stabilitet och långsiktighet genom tydliga riktlinjer för hållbart byggande och förvaltning – inte snabba svängningar och osäkerhet. I samband med seminariet lanserar SGBC (Sweden Green Building Council) en rapport om hur det offentliga Sverige kan bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor genom att ställa tydliga hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar. Rapporten innehåller bland annat en handbok för politiker för att minska utsläppen från byggande. Hur kan offentliga aktörer bidra till att minska utsläppen? Vad är viktigt för att öka cirkulariteten? Vilka krav behöver skärpas och finns kompetensen i det offentliga Sverige att efterfråga hållbara lösningar?

Behovet av äldreboenden ökar i takt med en åldrande befolkning, vilket ställer krav på bättre utformning för både boende och personal. Kommer Boverkets nya byggregler att leda till förbättringar eller enbart bevara status quo?

Utformningen av äldreboenden regleras av flera regelverk, där Boverkets byggregler är centrala. Med de nya byggreglerna sker en övergång från detaljkrav till funktionskrav. Både dessa och de tidigare reglerna syftar till att säkerställa ett självständigt och värdigt liv för de äldre och en bra arbetsmiljö för personalen. I samband med seminariet lanserar Hemsö en ny rapport med en undersökning från flera av landets äldreboenden. Av rapporten framgår att kokplattor endast används av 10% av de boende, samtidigt som personalen har möten i förråd. Hur påverkar egentligen de nya byggreglerna äldreboendenas utformning? Vilka förändringar krävs för att skapa mer ändamålsenliga äldreboenden och i den takt som behövs?

How can circularity in the mobility sector, and in other key industries facing similar challenges, contribute to the ecological transition? How can circular principles drive innovation and sustainability across sectors?

The Mobility Sphere is a European think tank dedicated to exploring the future of mobility. Initiated by Transdev, it serves as a platform for reflection, perspective-sharing, and mobilization, by and for mobility decision-makers across Europe - and for all those interested in the broader challenges of ecological transition and social cohesion. On June 25, during Almedalen, The Mobility Sphere will host a special panel discussion and networking lunch exploring the role of circularity in the mobility sector, and in other key industries facing similar challenges as part of the ecological transition. The panel will bring together leading voices to discuss how circular principles can drive innovation and sustainability across sectors. The discussion, held in English, will be accompanied by a standing lunch reception.

Vad krävs för att skapa en hållbar stad – inte bara imorgon, utan om 30 år? För att stadsutveckling ska bli långsiktigt hållbar krävs modiga politiska beslut som står sig över tid. Det handlar om stabila spelregler, men också om att värna en sund konkurrens där seriösa aktörer ges rätt förutsättning

Efter förra årets välbesökta seminarium Mod att bygga högt tar Brixly, Skanska, Kynningsrud och Bonava nästa steg och vänder blicken mot tidshorisonten. Vad betyder egentligen långsiktighet för politiker och samhällsbyggare? Under seminariet möter du ledande företrädare från byggbranschen och politiken i ett samtal om hur vi bygger städer som håller – både tekniskt, socialt och ekonomiskt. Samtalet rör sig mellan lokala markanvisningar och nationell politik, från hållbara affärsmodeller till vilka strukturer som krävs för att oseriösa aktörer inte ska urholka kvalitet och tillit.

Frågan om ägandet av samhällsfastigheter har dryftats flitigt på debattsidor de senaste åren. Men en aspekt som oftast missas i jämförelsen är hållbarhet och grön innovation – vad kan vi egentligen få för pengarna?

Delar av kommunsverige lånar, bygger och äger själva, medan andra kommuner låter långsiktiga fastighetsbolag, som Hemsö, investera i delar av den sociala infrastrukturen. En aspekt som sällan diskuteras i detta vägval är fastigheternas hållbarhetsprestanda. På detta seminarium kommer vi titta på just den frågan. Vad är det för fastigheter som ska utgöra framtidens sociala infrastruktur, hur hållbara är de, och vad kostar de egentligen? Välkommen till ett seminarium där vi vänder på slantarna och får nya perspektiv på hållbara investeringar.

Civilsamhället spelar en viktig roll i att skapa trygghet och framtidstro i utsatta områden, men insatserna står ofta inför utmaningar som tidsbegränsade projekt och underfinansiering. Hur kan vi säkerställa långsiktiga och hållbara initiativ och hur blir dessa verklighet?

I utsatta områden har civilsamhället tagit täten för att skapa trygghet. I projektet Trygga Orten kombineras sociala insatser för ungdomars utveckling med konkreta åtgärder, såsom ökat ansvarstagande för den gemensamma miljön. Resultaten är lovande: minskad nedskräpning, ökad stolthet över bostadsområden och förbättrade studieresultat. Trots framsteg fastnar många initiativ i “projektsjukan” – tidsbegränsade satsningar utan långsiktigt stöd för utveckling. Ryckig finansiering gör insatserna sårbara och civilsamhällets arbete tappar kraft. Möjliga vägar in i sysselsättning för unga riskerar att försvinna innan de hunnit etableras. Under seminariet diskuterar vi vilka förändringar som krävs för att förvandla dessa insatser till permanenta delar av samhällets trygghetsarbete: civilsamhällets roll som initiativtagare och drivkraft, fastighetsägares ansvar som långsiktiga samhällsbyggare samt vilka politiska initiativ som behövs för att skapa stabila och långsiktiga former för finansiering.

Den moderna stadsutvecklingen präglas av hållbarhet, smart teknologi och grön infrastruktur. Smarta städer, energieffektiva byggnader och gröna offentliga utrymmen är centrala för att möta klimatutmaningar. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling krävs politiska beslut som främjar investeringar i hållbar transport, ren energi och effektiv markanvändning. Städer behöver policyer som stödjer blandad bebyggelse, stärker social inkludering och säkerställer klimatanpassning. Långsiktiga incitament för grön teknologi och stärkta samarbeten mellan kommuner, företag och medborgare är avgörande för att skapa hållbara och resilienta stadsområden.